När det talas om samiskan i Sverige i olika sammanhang beskrivs den som uppdelad i nord-, lule- eller sydsamiska, men sällan nämns den varietet inom Ume lappmark och delar av Pite lappmark som benämns umesamiska. Umesamernas språk har under lång tid varit en förbisedd samisk varietet. Trots att språkvetare påtalat de ålderdomliga dragen, har denna samiska bara i liten utsträckning utforskats och inget annat samiskt område har varit under så stark press från majoritetsbefolkningen som umesamiskan.

Umesamiskans litterära historia är mycket lång och faktum är att de allra första böckerna på samiska publicerades i ett område, där samiskan nu har en mycket hotad ställning. Idag finns det emellertid ett nytt hopp för språket genom den viljan man ser i befolkningen att återta, bevara och utveckla det språkliga arvet. Alla aktiviteter för umesamiskan stärker samtidigt den egna identiten, samiskt tänkesätt och samiska traditioner.

Umesamiskans utbredning
Umesamiskan sträcker sig norrut från trakterna av Umeälven i söder, närmare bestämt från den forna Umbyns sydgräns mot Åsele lappmark, som samtidigt var Lycksele lappmarks sydgräns. I norr når området i grova drag upp till Piteälven med undantag av att större delen av Arjeplogs kommun tillhör den arjeplogssamiska varieteten. Viktiga delar av umesamiskt område består av skogssamebyarna Östra och Västra Kikkejaur, Mausjaur och Maskaur samt Malå sameby. Samebyarna Ran, Gran och Umbyn i väster tillhör även umesamiskt område.
Det lingvistiska och geografiska området är historiskt sett Lycksele socken, norra Tärna och södra Arjeplog samt i sin helhet Sorsele och Arvidsjaur, samt Malå som fram till 1800-talets mitt tillhörde Arvidsjaurs socken. Det rör sig med andra ord om en stor del av dagens norra Västerbotten och södra Norrbottens län och en betydande del av samiskt område på svensk sida. Här har den skogssamiska kulturen sin starkaste ställning idag. Även befolkningsmässigt utgör umesamerna en stor del av det totala antalet samer i Sverige, De nämnda områdena har tillsammans lika många samer som t.ex. Kiruna kommun.

Områdets ytvidd motsvarar även ganska väl tornesamiskans respektive lulesamiskans områden i norr. Genom det umesamiska området rinner Skellefteälven, Syöldateiednuo, och Vindelälven, Vyöddalejiennuo. Piteälven, Byöhđameiednuo, berör en nordlig del av Arvidsjaur. Tätorterna Lycksele, Likssjuo, i Västerbotten och Arvidsjaur, Árviesjávrrie, i Norrbotten är ur flera aspekter centrala umesamiska orter. I öster finner vi bland annat Malå, Máláge, och i väster Ammarnäs, Gávtjávrrie el. Gävttse, samt strax söder om varietetsgränsen Tärna, Dearna.

Läs mer i artikeln av Henrik Barruk Umesamiskan i Ume lappmark förr och nu